Inbillning eller är det hjärnskakningen som spökar…?

Elvira från Rum 213 är tillbaka!

Elvira är fortfarande tillsammans med Melker som hon träffade på lägret förra sommaren, men de har svårt att hinna träffas. Det är fotbollsträningar och allt möjligt som kommer emellan. Men snart är det sommarlov och då borde de har mer tid att hinna ses. Men så får Elvira ett sms från Melker där det står: Det är över. Orkar inte träffas. Vi hörs! 

VAA! Gör han slut? Via sms? Det fegaste Elvira varit med om! Hon blir först inte ledsen, utan arg. Så otroligt arg! Hon ska ställa honom mot väggen och fråga vad han menar med att göra slut på det där sättet. Han ska få säga det rent ut. Elvira har så bråttom. Hon kastar sig ut genom dörren, hoppar på cykeln och cyklar i rasande tempo, utan hjälm, utan en tanke på något annat än att komma fram. Melker bor i andra delen av stan och det kommer att ta ett tag att cykla dit. Men inte hinner Elviras känslor svalna eller lugna ned sig, trots att regndropparna börjar falla. Och så plötsligt, Elvira vet inte hur det går till. Allt går så snabbt. Hon cyklar omkull och slår huvudet. Hon tappar medvetandet.

På sjukhuset får hon veta att hon har fått en rejäl hjärnskakning. Hon känner sig förvirrad, svag och illamående. Hon får yrsel om hon försöker sätta sig upp. Och ställa sig upp och gå, är inte att tala om. Inte än på ett tag. Men vem var den mystiska kvinnan som stannade till och hjälpte henne vid olyckan? Var det hon som prejat henne av vägen? Det var något som inte stämde med hur det gick till…

Genom sjukhusfönstret kan Elvira se ”Dåris” som byggnaden kallas. Det har tidigare varit hospital och sjukhus men håller nu på att renoveras. Sibel, Elviras kompis, berättar otäcka historier om saker som har hänt där förut. Om inspärrade patienter som inte släppts ut, trots att det inte är sjuka… Om en vit fläck på golvet, som formen av en kvinna som inte går bort. Om skrivet på väggen: ”Jag var aldrig galen!” Är allt verkligen påhittat?

Och även i den här boken ser Elvira mystiska sammanträffanden angående registreringsskyltar på bilar. Som i förra boken, precis innan hon kom fram till sommarlägret ser hon en bil med registreringsskylten: RUM 213, och i vilket rum hamnar hon i på lägret? Sammanträffande? I den här boken ser hon en bil med registreringsskylten SAL 305. Och när sedan Elvira får ett mms med bilden som Sibel tagit från fönstret på Dåris där det står: ”Kom hit Elvira”, fast nu kommer mms:et från en okänd avsändare, men det är samma bild, och skickat flera gånger på rad, men exakt klockan 03:05, så blir allt ännu kusligare.

När Elvira är så pass frisk och återställd så att hon får åka hem från sjukhuset bestämmer sig Elvira och Sibel för att bryta sig in på Dåris. De ska leta rätt på rummet där meddelandet på fönstret fanns och det kanske även är samma rum som det har lyst som ett ljussken ifrån, fast det varit kolsvart i resten av byggnaden… För något eller någon vill ha hjälp av Elvira och hon kan inte vänta längre. Hon måste ta reda på vad som döljer sig, på det gamla hospitalet, i Sal 305…

/ Ingela, Hertsöns bibliotek

 

Sommarrysare på sommarläger

Elvira åker på ett sommarläger och får dela rum med Meja och Bea. De tilldelas rum 213. Betyder det otur? Rum 13 på andra våningen… Tjejerna kommer bra överens. Inga problem med att välja sovplats och vara överens om vilka killar som är snyggast, som också är med på lägret. Men så börjar det försvinna saker och tillhörigheter och tjejerna börja misstänka varandra. För vem annars skulle kunna komma in mitt i natten och ta Mejas digitalkamera? Eller Elviras värdefulla ring som hon fått av sin mormor, som hon lagt på byrån vid sängen och som helt plötsligt är borta? Tills nu är det bara Bea som inte har förlorat något. Och som inte heller verkar ha så mycket. Är det hon som av avundsjuka har tagit sakerna eller är det ett spöke?

För helt omöjligt är det inte att det är ett spöke som är framme. Bea vaknar mitt i natten och tror sig se ett spöke med rött hår och en vit klänning, och blir ordentligt rädd och upprörd. Och Elvira tror sig också känna en närvaro av något. Inte bara i deras rum, utan nere vid lägerplatsen när hela gruppen sitter och berättar spökhistorier kring lägerelden, är det något som lätt rör vid hennes hår. Men ingen finns bakom henne.

Dessutom får tjejerna höra om en flicka i deras ålder som för många år sedan, i samma rum som de nu har, olyckligt ramlade och slog sig så illa så att hon dog. Hon hette Mebel och hade rött hår… Är det denna flicka som spökar? Och vad vill hon?

Mycket spännande berättelse. Läs gärna boken om ni inte gjort det redan. I Ingelin Angerborns nya bok: Sal 305 får vi möta Elvira igen. Den väntar jag spänt på att få läsa!

/ Ingela, Hertsöns bibliotek

På lätta fötter dansar ballerinan bland spöken och hemligheter

Ingelin Angerborn har kommit med en ny spökig bok för dig som är ungefär 10 år och uppåt! Självklart var jag tvungen att läsa den så fort som möjligt, jag älskar hennes böcker.

Gengången handlar om Ellinor som bor hos sin mormor en sommarvecka varje år. Det är så himla mysigt hos mormor, även fast hon bara bor några mil bort och Ellinor är där minst en gång i månaden, särskilt den där sommarveckan då de båda brukar spela minigolf, bada, mata fåglarna i sjön och äta glass.

Den här sommaren blir inget undantag. Mormor gillar loppisar och därför åker de runt på landet och letar efter små loppisar i någons garage eller lada, och denna gång har de hittat en lada proppfull av skatter. Ellinor hittar något alldeles speciellt: en underbart vacker speldosa men en liten ballerina i…

Speldosan blir början på en spännande spökhistoria som började redan på 1920-talet och fortsätter till vår tid. Tillsammans med Oliver, en gullig kille som hon träffar i jakten på melodin som speldosan spelar, upptäcker Ellinor att om hon ser in i speldosans små speglar samtidigt som musiken spelar händer märkliga saker. Är det meningen att hon ska hjälpa någon? Men hur då – och vem?

Ååååh äntligen kom det en ny bok och den är precis lika bra som de andra! Gillar du spännande spökhistorier så kommer du älska Gengången. Lite kärlek är det minsann också och framför allt ett mysigt sommarlov. Det här är en perfekt bok att läsa på sommarlovet när regnet trummar mot taket och spökena är på vandring… Fast lika läskig som Spegelns hemlighet, boken som Ellinor läser, är den nog inte.

//Martina, Råneå bibliotek

Gamla hemligheter som spökar

Ingelin Angerborn har tidigare skrivit till exempel Sorgfjäril och Rum 213, två riktigt bra spökhistorier. Tredje tecknet är också en spökhistoria och den handlar om Olivia som en dag hittar en gammal nyckel i sin väska. Samtidigt börjar en massa mystiska saker hända. Katten Smilla vill inte längre vara i Olivias rum, Olivia drömmer en massa och skriver konstiga saker i sömnen, och helt plötsligt hittar hon nyckelpigor överallt. Det är nästan så att hon tror att det spökar.

Olivia och hennes bästis Sonja försöker ta reda på vad som egentligen händer, men ett problem är att Sonja har frågat chans på killen som Olivia är kär i – och han svarade ja. Så nu är Milo och Sonja ihop och Olivia måste låtsas som ingenting. Ingen visste ju att hon gillade Milo.

Tredje tecknet innehåller det mesta en bok behöver: spöken, vänskap, kärlek och sommarlov. Olivia är en alldeles vanlig tjej med alldeles vanliga föräldrar men till och med alldeles vanliga personer kan få uppleva konstiga och spännande saker (både i böcker och i verkliga livet!) och Olivia upptäcker att det finns gamla hemligheter som försöker göra sig påminda. Om du gillar Ingelin Angerborns tidigare böcker så kommer du absolut att gilla den här.

//Martina, Råneå bibliotek